I det politiskt korrekta Sverige är det inte ok att vara rik. Den ene kallar sin herrgård för torp/hus och låtsas vara en oskyldig jordbrukare som råkar gilla oxar och livet på landet. Den andre, en av världens rikaste män, gömmer sig bakom stiftelser som han säger att han inte kontrollerar. För en riktig snåljåp är välgörenhet när en femårig indier tjänar pengar genom att sy en grillvant. Gemensamt för dessa två män är att de är begåvade och att de har lyckats med bedriften att förföra massorna. En av nationalromantikernas främsta förebilder inom näringslivet är ett företag som frekvent omnämns som en av de populäraste arbetsplatserna i Sverige. Urvalsmetodiken är bekant. Av samma anledning råkar Kina vara ett av världens bästa länder om man frågar en kines i Kina eller kanske en svensk politiker som vill sälja vapen till Kina.
Mitt ogillande av en av Sveriges främsta affärsikoner, grundar sig i logiken och inte i ideologin. Varför ska vi vara stolta över chefer och medarbetare som förväntas kompromissa med sitt eget samvete, för att göra karriär? Man kan tydligen vara med och bygga upp ett vinstdrivande företag genom att hålla andra om ryggen och vara en förlängd arm till nästa nivå i hierarkin. Men, ska vi fostra våra barn att böja ner huvudet och acceptera munkavle och företagsreligionen till priset av sitt eget värde? Visst har det cirkulerat rykten om Ingvar och IKEA men denna bok smäller betydligt högre. Att media hittills köpt allt från en person som i sin ungdom varit en övertygad nazist visar bara på hur kritiklöst vi förhåller oss till figurer som vi anser oss vara i behov av.
Just nu värderat 4.7 av 3 människor
- Currently 4,666667/5 Stars.
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5