Turkiet - Europas svarta skugga

Det Armeniska folkmordet, även känt som den armeniska förintelsen var ett medvetet och systematiskt utrotning av den armeniska befolkningen i det ottomanska imperiet under och strax efter första världskriget. Utöver organiserade massakrer tillämpade turkarna påtvingade ilmarscher under förhållanden som ledde till döden. Det totala antalet döda tycks ha varit mellan en och 1,5 miljoner. Majoriteten av den armeniska diasporan bildades som en följd av det armeniska folkmordet. Även andra etniska grupper attackerades på samma sätt inklusive assyrier och greker. Vissa forskare anser att dessa händelser är en del av samma utrotningspolitik. Turkarna anses ha begått det första moderna folkmordet på ett systematiskt sätt. Det Armeniska folkmordet är den näst mest studerade fallet av folkmord efter Förintelsen.

Turkarna upfann dödens marsch

Det började 24 april 1915 när de ottomanska myndigheterna grep 250 armeniska intellektuella och ledare i Konstantinopel. Därefter tvingades armenierna att marschera i hundratals mil utan mat och vatten, till ett öknen i det som idag finns på Syrisk territorium. Dog man inte under marschen så dög man i öknet. Under tiden utförde turkarna de mest bestialiska mord som den moderna världen någonsin sett. Utländska diplomater som var på plats vittnade om en slakt av människor oberoende av ålder eller kön. Våldtäkt och andra sexuella övergrepp var vardagsmat.

Nytt erkännande av folkmordet på armenier

Republiken Turkiet som är en efterföljare av det ottomanska imperiet förnekar det armeniska folkmordet trots att de flesta forskare och historiker anser att bevisen är mer än tillräckliga. Hittills har ett tjugotal länder erkänt officiellt händelserna under perioden som ett folkmord, senast var det USA och Sverige som erkände folkmordet.